Linda Björkhem Bergman, överläkare palliativ avdelning

Vad är det bästa med att jobba här?

Det bästa med att jobba här är just att få möjligheten att kunna hjälpa patienter under deras sista tid i livet och se till så att den blir så meningsfull och bra som möjligt. Och att de ska kunna ha så hög livskvalitet som möjligt under deras sista tid i livet.

Det här var egentligen inte vad du hade planerat att göra?

Jag hade egentligen tänkt utbilda mig till klinisk farmakolog vilket innebär att man är mer som en skrivbordsdoktor egentligen och svarar på läkemedelsfrågor och att man jobbar på läkemedelslabbet. Men jag var här under min specialistutbildning några månader och då insåg jag att det är ju det här jag vill jobba med för det är så roligt. Det är en fantastisk arbetsplats och en fantastisk arbetsmiljö att vara i så då bytte jag bana och blev palliativ medicinare istället. Och det är någonting jag aldrig har ångrat – inte en dag.

Vad känner du att du och dina kollegor ger patienten?

Vi försöker anpassa vården utifrån patientens och närståendes behov så att varje patient får den vård som just den vill ha och behöver. Vi försöker se att alla har olika behov. Det som hjälper en patient kanske inte hjälper en annan patient. Jag försöker också ge dem av min tid. För det är en ganska stor bristvara inom vården idag att vi ger våra patienter tid. Det försöker jag verkligen ge till varje patient. Att de ska känna sig sedda.

Sedan försöker jag ge dem av min medicinska kompetens så att jag kan hjälpa dem så bra jag kan. Men just att man ser dem som människor och inte som patient i raden utan man ser dem som personer, det är väldigt viktigt just i vårt jobb. En annan viktig sak är också att de ska få berätta sitt liv berätta sin livsberättelse och få ett bra avslut. De ska hinna tänka på hur de ska ha det på slutet och vad de vill ha gjort innan de dör.

Vad tycker du att patienterna lär dig?

Jag kan lära mig någonting av varje patient jag träffar. Den inställningen hade jag när jag började här för fem år sedan. Jag försöker tänka så fortfarande. Att varje patient har någonting som jag kan lära mig av. Ibland kan det vara medicinska saker ibland kan det vara någonting från patientens liv, ibland kan det vara någonting om mig själv vilka känslor som väcks i mig i olika situationer.

Generellt kan jag säga efter att ha jobbat här gör att jag tycker att jag själv är mycket bättre på att ta tillvara på mitt liv och min tid. Jag uppskattar livet mycket mer, uppskattar tiden mycket mer och de små vardagliga ljuspunkterna som man har, att de blivit viktigare för mig, tar tillvara på dem. Så jag tycker att jag blivit en bättre person sedan jag började här.

Vi brukar prata om att när man jobbar så nära döden varje dag så behöver man gå hem och tanka liv. Liksom ta del av livet, vara en del av livet för att orka vara så nära döden.